Läs tillsammans!

Vanligt vet jag inte, men förekommande absolut - att eleverna uppmanas att läsa ett textstycke och svara på frågor som hör till texten. En uppgift som absolut speglar en del kunskapskrav som att

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.../
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 6, Lgr 11).


Kunskapskraven är plockade från ämnena svenska och svenska som andraspråk, men representerar kunskaper som vi gärna ser att eleverna använder i andra ämnen. Mitt fokus idag är historia. Våra läroböcker om historia slits i dilemmat att dels göra texten lätt att läsa, dels att fylla den med så mycket fakta som möjligt. En komplicerad ekvation (om man får bli lite matematisk) och därtill vill läromedelsförfattarna ge texten liv genom att lägga in stycken av mer skönlitterär art, som:


"En tidig morgon i november 1520 sadlade den unge adelsmannen Gustav Eriksson sin häst. Luften var kylig och det var fortfarande mörkt runt godset i Sörmland..."


Beroende på språkbakgrund är faktatexten svårtydd i sig själv på grund av att så mycket fakta som möjligt ska rymmas, men blir inte lättare då det växlar mellan fakta och skönlitterär text på det sättet.
Vi har en radda elever i varje klassrum som inte är vana läsare för det första, som inte direkt kan sammanfatta innehållet i en text, då de inte har klart för sig vilka delar som är centrala i texten och som blir förvirrade i sitt sökande efter tydligt framträdande budskap.


Det finns en risk att dessa elever blir sittande (i bästa fall mekaniskt svarande på frågor för att de lärt sig någon sorts strategi och koder för att hitta rätt svar men) rätt så mycket utan förståelse för stoffet i historieboken.


Därav dagens rubrik - Läs tillsammans! Läs alltid tillsammans! Läraren läser, eleverna läser, man kan läsa ett stycke var, en mening var, en faktaruta var. Stanna upp och prata om vad ni läste. Problematisera det ni nu vet. Ställ frågor och öppna för elever att ställa frågor. Läsfixa! (jag får göra ett inlägg om läsfixarna senare om det gått någon förbi...). Vad tror eleverna att de ska få svara på för frågor efter läsningen? Vad finns det för likheter med det lästa och hur det är idag? Vad finns det för skillnader? Ägna mycket tid åt samtal om texten. Läs om efter att ni pratat och alla förhoppningsvis fått en bild av det lär er idag.
Och med Läs alltid tillsammans! så menar jag förstås att det så småningom går att låta eleverna jobba självständigt med den typen av uppgifter. Men det är då du vet att det leder till att de tillägnar sig innehållet.

Cirkelmodellen - en snabbgenomgång

Ibland skrivs saker som jag inte känner att det är värt att omformulera...
Här bjuds på en kort artikel om cirkelmodellen, som vinner mark och som faktiskt visar sig vara ett framgångsrikt sätt att hjälpa till i våra elevers språkutveckling.

Låt oss dyka djupare in i den i fortsättningen och plocka lite bitar ur den komplexa modellen.

Men först - en snabbgenomgång...

http://skolvarlden.se/artiklar/metoden-ger-elever-ett-rikare-sprak

Eldens hemlighet

Ok så här innan jag kommit igång att skriva så kan jag väl erkänna att det är svårt att just komma igång...
Jag vill ju att det som står här ska inspirera och vara användbart.
Nu har jag tvingat mig själv till att börja tänka att allt i Heja språket! inte måste vara inspirerande och användbart för alla hela tiden... Dessutom, vad vet jag om vad som inspirerar alla. Lätt att få skrivkramp och att inget kommer ut.
Så egentligen är det bara att kasta sig ut och dela med sig av saker jag gör, andra gör, ingen gör och hålla tummarna för att någon kan använda den infon.


En sak som jag gör med åk 6 nu är Eldens Hemlighet av Henning Mankell. Eftersom jag har elever med ganska olika mycket kunskap i svenska språket så får jag jobba ganska medvetet med läsförståelse av boken.
Vi har därför...
...alltid en stunds förutspåelse. Vad hände i förra kapitlet och vad är troligt att det kommer att hända nu? Då tittar vi på bilder eller meningar för att minnas (och nöta språk) och siktar framåt.
...stöd av bilder när det gäller ord och begrepp som kan ställa till det med förståelsen, eller ord och begrepp som är centrala i handlingen.
...tagit så mycket hjälp vi kan av internet för att se vem Henning Mankell är och även vem Sofia i boken är. Vi upptäckte att det finns en film där Sofia spelar sig själv! Den ska vi försöka få tag på.
...i varje kapitel en stund då vi lyssnar på den inlästa versionen och sen pratar vi om vad vi hört.
...alltid förberedelse innan de tar hem boken i läsläxa. Det är mycket svårare språk än vad de klarar på egen hand, men med förberedelse så brukar det fungera bra.
...mp3-spelare så att de elever som behöver även får lyssna på veckans kapitel.


Nu finns boken även översatt till arabiska så en av eleven läser parallellt på sitt bästa språk och på svenska. Det hjälper verkligen till när förståelsen blir så mycket bättre att vi kan prata om boken på svenska och lättare komma åt svenska ord, begrepp och uttryck.


Under arbetets gång så kommer vi att med stöttning i form av cirkelmodellen träna oss på att skriva en beskrivande text om Mocambique, eller om byn där Sofia växer upp. När det gäller det har vi ju redan börjat samla på oss fakta som vi kommer att behöva. Vi kommer även att träna på att skriva brev. Min första tanke var att skriva på låtsas för att peppa Sofia som har det ganska tufft efter olyckan. Nu har jag börjat undra varför, när hon ju finns på riktigt och kanske blir glad av en hälsning från oss. Vi får se vad det blir. Men vi har redan tränat då vi gemensamt formulerade ett mail till Jon Mankell (en son?) för att fråga om det går att hitta den där filmen...


Jag gillar att ta film till hjälp. Både för att förstärka förståelsen, men också för att det kan vara skillnad mellan filmen och den lästa texten. Idag har vi t ex tittat på vad instrumentet timbila är för något och lyssnat på det för att förstå vad det var för ljud som Sofia saknade från sin by som hon flytt från. Det var häftigt, för att eleverna började prata och fundera högt över hur de är byggda de där instrumenten... De fick söka igenom ordförrådet och gräva fram massor. Sånt blir då jag peppad av!


Jag lär får anledning att fortsätta berätta om arbetet.
Ser nu att det skulle kunna vara läge för en instruerande text när vi ändå håller på...
Bygg din egen timbila... Så här låter den!
 


Så här kan bildstödet se ut

Tungt syfte

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. (Lgr 11, Skolverket 2011)


Tung syftestext. Minst sagt.
Att ha ett rikt och varierat språk är nog inte bara betydelsefullt, kan jag tänka. Klar underdrift.