Läs tillsammans!

Vanligt vet jag inte, men förekommande absolut - att eleverna uppmanas att läsa ett textstycke och svara på frågor som hör till texten. En uppgift som absolut speglar en del kunskapskrav som att

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.../
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 6, Lgr 11).


Kunskapskraven är plockade från ämnena svenska och svenska som andraspråk, men representerar kunskaper som vi gärna ser att eleverna använder i andra ämnen. Mitt fokus idag är historia. Våra läroböcker om historia slits i dilemmat att dels göra texten lätt att läsa, dels att fylla den med så mycket fakta som möjligt. En komplicerad ekvation (om man får bli lite matematisk) och därtill vill läromedelsförfattarna ge texten liv genom att lägga in stycken av mer skönlitterär art, som:


"En tidig morgon i november 1520 sadlade den unge adelsmannen Gustav Eriksson sin häst. Luften var kylig och det var fortfarande mörkt runt godset i Sörmland..."


Beroende på språkbakgrund är faktatexten svårtydd i sig själv på grund av att så mycket fakta som möjligt ska rymmas, men blir inte lättare då det växlar mellan fakta och skönlitterär text på det sättet.
Vi har en radda elever i varje klassrum som inte är vana läsare för det första, som inte direkt kan sammanfatta innehållet i en text, då de inte har klart för sig vilka delar som är centrala i texten och som blir förvirrade i sitt sökande efter tydligt framträdande budskap.


Det finns en risk att dessa elever blir sittande (i bästa fall mekaniskt svarande på frågor för att de lärt sig någon sorts strategi och koder för att hitta rätt svar men) rätt så mycket utan förståelse för stoffet i historieboken.


Därav dagens rubrik - Läs tillsammans! Läs alltid tillsammans! Läraren läser, eleverna läser, man kan läsa ett stycke var, en mening var, en faktaruta var. Stanna upp och prata om vad ni läste. Problematisera det ni nu vet. Ställ frågor och öppna för elever att ställa frågor. Läsfixa! (jag får göra ett inlägg om läsfixarna senare om det gått någon förbi...). Vad tror eleverna att de ska få svara på för frågor efter läsningen? Vad finns det för likheter med det lästa och hur det är idag? Vad finns det för skillnader? Ägna mycket tid åt samtal om texten. Läs om efter att ni pratat och alla förhoppningsvis fått en bild av det lär er idag.
Och med Läs alltid tillsammans! så menar jag förstås att det så småningom går att låta eleverna jobba självständigt med den typen av uppgifter. Men det är då du vet att det leder till att de tillägnar sig innehållet.

Cirkelmodellen - en snabbgenomgång

Ibland skrivs saker som jag inte känner att det är värt att omformulera...
Här bjuds på en kort artikel om cirkelmodellen, som vinner mark och som faktiskt visar sig vara ett framgångsrikt sätt att hjälpa till i våra elevers språkutveckling.

Låt oss dyka djupare in i den i fortsättningen och plocka lite bitar ur den komplexa modellen.

Men först - en snabbgenomgång...

http://skolvarlden.se/artiklar/metoden-ger-elever-ett-rikare-sprak